Michelle Rosenstedt

Dagen innan avresa mot spanien
Alltså alla idrottare kan kasta sig i väggen, att storshoppa på stan med två små barn hade till och med fått en dopad elitidrottare att kasta in handduken.
Vi började vår shoppingdag med en mysig fika på stan, Thyra stod storögt och valde kaka med glad min och sen valde vi ett mysigt litet bord vid fönstret där det stod två tända ljus, so far so god. De första två minuterna blev precis så familjemysigt som jag hade föreställt mig. Men bara att ta av alla förbaskade vinterkläder som gjorde oss alldeles svettiga med två gnälliga ungar är ju ett projekt i sig och när klädberget brevid oss var komplett blev Oliver hungrig så fram med vällingflaskan och fylla på samtidigt kommer pastan jag och jmmy beställt in, jag passa på att be att få vällingflaskan värmd sen tappar Thyra nappen och när hon ska hoppa ner oh ta upp den slår hon huvudet i bordet och börjar högljut gråta så hon hamnade i knäet och Jimmy hade tagit oliver i sitt knä. Men att äta med barn i knä är inte så lätt, Oliver försökte hela tiden dra ner Jimmys tallrik från bordet och Thyra satt och gnällde och tjatade om att få leka.  Jag ville bara komma därifrån eftersom jag skämdes över att vi överöstade hela cafeterian så jag kastade i mig kycklingköttet på kycklingpastan så jag fick det dyraste för pengarna som ändå var till spillo eftersom vi båda nästan ämnade tallrikarna orörda, vi fick helt enkelt inte ro att äta dem. Oliver som precis var hungrig ville inte ta flaskan när han väl fick den så förmodligen var det väl tänderna el magknip som gjorde att han skrek-
När vi gick ifrån cafet tänkte jag i alla fall för mig själv att barnen ska bli MINST 4 och 6 år innan vi går dit igen...
 
Efter den "mysiga" fika stunden gick vi till banken och sedan team sportia där vi köpte lite tjocka tröjor till Jimmy, ny mössa till Thyra och termobyxor till mig. Det är inte så lätt att prova termobyxor att springa efter Thyra som ska "titta" på keppsar, tennisracket och alla färgglada mössor.. suck! Jag tror jag gick ner 3 kg bara inne på Team sportia, på banken gick det bättre för dem har en sådan där fantastisk lekhörna som jag röstar för att ALLA affärer borde skaffa.
 
Till sist åkte vi hemmåt med bilen full, det är roligt med väldigt jobbigt att shoppa. Men det var behövliga saker vi handlade.
 
Nu längtar jag ännu mer till spanien, inte bara för att få sola, bada och umgås med mina älskade föräldrar. Utan vi är dessutom 4 vuxna på två barn, alltså innebär det AVLASTNING som i sin tur innebär SEMESTER :)